Askskottsjuka

Askskottsjuka är en svampsjukdom (svampen heter Hymenoscyphus fraxineus). Spridningen sker framför allt med sporer via vinden. Askskottsjuka finns spritt i hela landet där det finns ask och det är inte lönt att försöka stoppa smittspridningen genom att ta ner träd. En liten andel av askarna verkar vara resistenta, därför kan man ha friska askar stående bredvid sjuka eller döende träd. Det finns många arter som är knutna till ask, det är därför viktigt att spara så många askar så länge som möjligt. Om du kontinuerligt hamlar dina askar, fortsätt sköta dem som vanligt, men var noga med att desinficera verktygen mellan varje träd. Askar som är försvagade av tex restaureringshamling har en ökad risk att drabbas av askskottsjukan. Därför rekommenderas att undvika alla typer av beskärning på gamla askar om det inte finns en akut risk att de faller isär.

Avverka inte askar i förebyggande syfte, varken friska, sjuka eller döda träd om de inte utgör en säkerhetsrisk.

Almsjuka

Almsjuka är också en svampsjukdom (svampen heter Ceratocystis ulmi), men den sprids av en skalbagge (almsplintborre). Eftersom skalbaggen inte sprider svampen lika effektivt som vinden är inte almsjukan lika jämnt spridd som askskottsjukan. De allra flesta almar som drabbas av almsjuka dör och de kan dö ganska snabbt. Jordbruksverkets förordning om bekämpning av almsjuka är upphävd (se SJF 2016:37). Vissa kommuner kan ha tagit egna beslut om hur man ska hantera almsjuka, så kolla alltid med kommunen vad som gäller. Även här gäller det att desinficera verktygen mellan varje träd för att inte råka sprida smittan vidare till friska träd.

I områden där almsjukan är allmänt spridd och almarna inte står farligt till så går det bra att låta dem stå kvar. Almar som varit döda i mer än två säsonger och har avfallande bark sprider inte smittan, att avverka dem gör alltså ingen skillnad för smittspridningen i området.

Om almsjukan inte är spridd i området och man vill fördröja smittspridningen kan man avverka sjuka almar. Men det är inte lönt att försöka hejda smittspridningen om det inte görs konsekvent i ett större område. Då måste alla, precis alla, almsjuka almar tas bort. Även de på tomtmark och ute i skogen. Det är med andra ord meningslöst att ta ner almsjuka almar för att hindra smittan på en enstaka fastighet. Vill man hindra almsjukan bör man från juli och framåt söka upp almar som drabbats och avverka dessa under senhösten-vintern. Det är viktigt att avverka träden och destruera grenar och bark så snart som möjligt efter smittotillfället för att hindra spridning av almsjuka via rötterna. Bark och grenar måste brännas på plats eller transporteras i slutna containers till värmeverk. Grövre virke som barkats ordentligt kan användas utan risk för smittspridning. Däremot kan vedupplag av alm (kluven ved som ligger i trave) fungera som yngelplats för almsplintborre under flera säsonger.

Friska almar kan vaccineras, men vaccinet måste förnyas varje år. Vaccinet kan inte rädda en alm som redan blivit sjuk.

Alsjuka (Phytopthora på al)

Den invasiva algsvampen Phytophthora alni sprids via vatten och dödar alar utmed påverkade vattendrag och sjöar. Tillfälliga översvämningar kan sprida svampen till alar som normalt inte har kontakt med vatten. Svampen tar sig in i träd via skador på stammen. Alarna dör och tappar grenarna i toppen som blir kal och får sårskador längst ner på stammen. Träden dör oftast långsamt och förlorar efterhand sin livskraft. Smittan sprids dels genom plantering av alar från plantskolor, men kan kanske också spridas genom utrustning om man besöker flera olika vattendrag utan desinficering. Samma rutiner som för att undvika att sprida kräftpest och chytrid-sjuka på grodor ska användas (infoblad chytrid Länk till annan webbplats.).

Kastanjeblödarsjuka

Kastanjeblödarsjuka orsakas av bakterien Pseudomonas syringae pv. aesculi. Sjukdomen finns i stora delar av Europa. Träden får först blödande sår på stammen. Kronan dör när sår och sprickor tagit sig runt hela stammen. Smittan kan sprida sig via jorden till träd som står i närheten av varandra. I dagsläget är den största risken för smittspridning att träd blir smittade i plantskolor. När träden sedan planteras ut smittar de omkringliggande hästkastanjer. Bästa sättet att undvika kanstanjeblödarsjuka i dagsläget är alltså att inte plantera några nya kastanjer.

Ersätta nedtagna träd

Nedtagna ädellövträd är naturvårdsmässigt lämpligt att ersätta med andra inhemska ädellövträd. Om askar måste tas ned, ersätt dem gärna med lönn som har liknande egenskaper som ask, annars kan övriga inhemska ädellövträd användas. Men det är alltid bra att fundera på vilka trädarter som finns i området, vilka träd som passar in i kulturmiljön mm.